IronMan 70.3 Jönköping, förberedelser

Denna helgen är jag i Jönköping för att jobba med Compressport som är sponsor till IronMan. Denna typen av jobb är något ganska nytt för mig men något jag verkligen uppskattar att göra. Det är oerhört roligt och inspirerande att få prata och omringa sig med människor som är så dedikerade och trogna sin livstil.

compressport_team

Compressport

Mina arbetsuppgifter är att prata med folk och hjälpa dem hitta rätt produkter från Compressport. Det gör att jag får spetsa min sociala kompetens och jobba med att lyssna och känna in kunden och samtidigt agera professionellt och affärsmässigt samtidigt som humöret skall vara på topp och man skall se trevlig och glad ut. Hittills har det bara varit roligt, och jag har verkligen respekt för de som jobbar med serviceyrken och befinner sig i dessa miljöer dagligen, man är trött på ett helt annat sätt efteråt.

Vid lunchtid kom den triatlet som är rankad 1 för tävlingen förbi våran monter för att skriva autografer och prata med andra triathleter. Frederik Van Lierde heter han och kommer från Nederländerna. Han har en väldigt imponerande meritlista och inna det blev en alldeles för stor folkmassa hann jag prata lite med honom och ställa några frågor.

frederik van Lierde

Mot eftermiddagen tog försäljningen fart och tiden gick verkligen fort. Morgondagens tävling börjar kl 08:55 och det blev även klart att jag fått tillstånd att fota innanför tävlingsområdet ihop med övrig press. Så nu ligger kameran på laddning och väskan packas, för morgondagen kommer bjuda på mycket roliga saker.

IronMan Mikaela

Blöta insikter (dag 13 + 14)

Efter att ha sovit ut ordentligt i Kals var det dags att påbörja den sista och fjärde etappen av äventyret!

Efter att ha dragit på mig en ny merino-tröja och den sista uppsättningen av kompressionsplagg från Compressport lämnade jag Kals med för en gångs skull oerhört lätt packning.Väderprognosen sa ihållande regn i två dagar och det blev genast klart för mig att jag behövde planera om min rutt. Så många alternativ fanns dock inte och efter den 13:e dagens kortare etapp på bara ca 8 km kom jag fram till Kalser Tauernhütte som var sista övernattningsmöjligheten innan bergsmassivet.

dag13-14_3

Vägen upp var vacker och aningen svårtillgänglig.

dag13-14_1

Kalser Tauernhutte är byggt i sten och ligger helt avskiljt i dalen, långt från närmsta by.

Kalser tauernhütte var ett väldigt enkelt men mysigt ställe som förr användes av bergsguiderna kring Großglockner som skyddshytta. Idag är den dock morderniserad lite och man kan som gäst bo i både rum eller på madrass på vinden. Min vistelse där blev i ett av rummen.

dag13-14_2

Det enkla men mysiga rummet blev min borg i nästan två dagar. det gav mycket tid för tankar och vila.

Dagen därpå efter frukost packade jag väskan för att bege mig vidare men blev stoppad av en österrikare från Wien som tyckte jag skulle tänka om. Han hade helt rätt, vilket jag insåg, men jag var för ivrig att komma vidare och mot mitt slutmål helt enkelt.

Dagen spenderades sedan under täcket lyssnandes på en ljudbok medan regnet smattrade på rutan och vinden ven runt det lilla stenhuset. Till kvällen åt jag middag och blev inbjuden att sitta hos männen från Wien. Det var trevligt och dem var mycket nyfiken på vilken prick jag var som härjade alldeles ensam i bergen med för lite kläder.

Dagen efter skulle lova bättre väder och efter så mycket vila under två dagar såg jag fram emot att få sätta fart mot Mittersill igen.