Frisk luft igen (dag 3)

Efter att ha sovit gott hela natten och kunnat ta det lugnare med min fot så kände jag mig redo att ge mig av efter frukosten. Kvinnan som drev pensionatet där jag bodde hette Burgi och intresserade sig snabbt för mitt äventyr.

dag3_1

”Haus Wien” var ett bra ställe att vila foten på.

Precis brevid hennes hem låg kabinbanan som tog mig upp på berget igen. Till skillnad från längre in i dalen, där jag var tidigare, så var det betydligt mer folk på lederna här. Barnfamiljer, pensionärer och mountainbike åkare trängdes sida vid sida för att få så mycket alpluft och härliga vyer som möjligt.
Sträckan jag skulle avverka var riktigt rolig, det gick både upp och ner och stigarna var i bra skick så man kunde få upp lite fart. Titt som tätt kom man till små hytter som hade små uteserveringar, men det var bara att springa förbi! Solen sken också på ordentligt från den blå himmeln och jag var sååå gad för min rosa solskärm från Compressport som jords ett riktigt bra jobb med att hålla solen borta från ansiktet. Lite frotté på insidan gjorde att svettet hindrardes från att rinna ner i ögonen, sådana lösningar gillar jag!

dag3_2

Kul att springa på lagom lutande stigar.

dag3_3

Fin skogslöpning i Saalbach.

I slutet av den fina sträckan så kom tre mountainbike åkare som brände förbi. Lite längre fram hade de tagit en paus och när jag kom ifatt så gav de sig av igen. Efter ytterligare en bit så var jag ikapp dem igen och denna gången så hann dem inte ge sig av förräns jag hade sprungit om dem. Det märks att trailrunning inte är särskilt vanligt här nere. Vandrare finns det gott om, likaså cyklister men löpare av alla slag är mycket mer sällsynt. Av det skälet så sticker jag nog några i ögonen när jag dyker upp med mina färglada kläder och trippar förbi. Det känns som om de inte vet om dem skall gilla eller ogilla det. Burgi på pensionatet i Saalbach tyckte i varje fall att mina kläder var superhäftiga och att hon tippade på att jag var från skandinavien när hon först såg mig. Hon sa att vi är bättre på mode där och det fick mig att skratta lite och instämma!

dag3_4

En av alla kors som man passerade längs kammen.

Sista delen av dagen bjöd inte på så mycket roligheter mer än att jag efter en lång asfaltsväg kom fram till Zell am See. Här hämtade jag mitt paket och hittade boende för natten. Vädret verkar bli betydligt sämre de kommande dagarna och hela natten har det regnat och åskat. Första etappen är nu avklarad och det känns bra att ha en dag till godo om vädret skall bli bråkigt.

Tar äventyret slut här? (dag 2)

Om dag ett blev väldigt lyckad så kan man säga att dag två blev det också, trotts omständigheterna. Efter att ha gått upp tidigt för att vara redo för ett riktigt långpass över en av etappernas bästa delar så fick dem planerna snabbt ett slut. När jag hoppade ner i ett dike för att fylla på min vattenflaska för dagen så landade jag på en sten som vek åt sidan och helt plötsligt hade jag landat på min fot i ett mindre bra läge. Det smärtade till men jag kunde ganska snabbt stödja på foten och komma tillbaks upp på stigen.

dag2_1

Soluppgåmg kl 06:00

dag2_5

Kossorna hjälpte mig välja väg då de blockerade den ena.

Efter att ha känt efter lite under några hundra meter kom jag till ett vägskäl – bokstavligen! Antingen kunde jag ta vänster och fortsätta bort över bergsryggarna, eller så kunde jag ta en stig som skulle leda mig ner i dalen och ge mig möjligheter längre fram att ta mig upp igen. Jag stod länge och granskade kartan för att utröna hur besvärlig min tänkta väg skulle vara. Egentligen skulle det terrängmässigt vara helt OK, men desto längre än vad min fot skulle gillat. Eftersom det är många dagar kvar och jag verkligen vill komma fram till Großglockner så var beslutet egentligen inte så svårt. Jag tog vägen ner mot dalen och vid första stugan satte jag mig ner för att studera kartan mer noga. Efter noga övervägningar av terrängen och vad som hade varit bäst för min fot så beslöt jag mig för att stanna kvar i dalen och ta mig mot Hinterglem, där skulle jag fatta ett nytt beslut.

dag2_2

Fina blomlådor överallt!

 

Framme i Hinterglem så slog det mig att det bästa är att göra dagen så kort som möjligt men se till att få ett bra utgångsläge för morgondagen. Inne på turistbyrån kunde jag få hjälp med att hitta ett enklare boende i Saalbach, och här är jag nu. Imorgon kommer jag ta skidliften upp och fortsätta på i princip samma ställe som var tänkt annars. Saalbach är för övrigt ett ställe jag gärna besöker. Här träffades mina föräldrar när min far arbetade som skidlärare och byn är alltid så fin med kyrkan och bergen runtomkring.

dag2_3

Denna kyrka känner nog många igen från Saalbach.

Jag hoppas mitt ”snedsteg” var av mildare typ och att jag med lite andra vägval kan få till en hyfsad återhämtning, trots att jag vet att vila är det bästa. Jag tror att mina kompressionsstrumpor från Compressport gjort ett riktigt bra jobb genom att hela tiden vara som en förband runt foten och inte låtit den svullna. Ytterligare en bra sak med kompressionsplagg när man springer i stökig terräng! Synd att fått missa en vacker slinga idag men å andra sidan fick jag en eftermiddag i Saalbach istället. Skador är aldrig roliga men någonstans så är det sättet att tänka om, hitta ny motivation och göra saker oplanerat som gör upplevelser så mer intressanta och äventyrliga.

dag2_4

”Pannkakssoppa” är en favorit som fick slinka ner under mitt besök i Saalbach.