Har du ett viktigt budskap?

Har du erfarit något som du tänker att andra skulle kunna inspireras av att veta? Det finns en oerhörd kraft i att under organiserade former få prata till en publik. Alla öron är spetsade, få saker kan störa och det är helt upp till dig att förmedla ditt budskap så som du vill paketera det.

bild från enklaknep.se

bild från enklaknep.se

Förstärka ditt budskap

Lika väl som det ger dig förmågan att påverka och inspirera, lika väl kan din föreläsning skapa irritation och frustration. Därför tänkte jag i detta inlägget ge lite tips på hur du kan förstärka och nå ut med ditt budskap om du får förmånen att tala inför en publik.

  • En föreläsning är lika unika som publiken, repetera inte en tidigare föreläsning rakt av.
  • Förstå publiken och på vilket sätt just den gruppen kan bli mottaglig för ditt budskap.
  • Grovskissa på en taldisposition som i grova drag berör de olika ämnen du vill lyfta. Den kan vara så grov att du bara spaltar ner några nyckelord.
  • Placera nyckelorden i en logisk ordning eller så dem bygger en ”story”. Sist hamnar din slutkläm.
  • Skriv ett manus för varje sektion på din taldisposition. Skriv, läs och skriv om!
  • Manusskrivandet tar tid, få här lite känsla för hur lång tid varje sektion tar att berätta så du kan anpassa det efter hur långt tid föredrag skall vara.
  • När du är nöjd med ditt manus kan du göra ”talarkort” som du har till stöd under föreläsningen.

Uppstyrt men avslappnat

När man förbereder en föreläsning skall man ha i åtanke att åhörarna tagit av sin tid för att lyssna på dig. Varje mening, ja varje ord skall omsorjsfullt ha valts ut. Tänk dig själv irritationen när man lyssnar på någon och den aldrig kommer till sak eller avbryter sig själv med att börja prata om något helt annat. Så blir det ofta om man pratar spontant och utan eftertanke, under en föreläsning skall det vara precis tvärt om men inte uppfattas så! Det tar oss in på nästa område med tips jag tänkte ge:

  • Träna, träna och träna. Enda sättet att bli bekväm med sitt manus är att öva in det.
  • Kortare föreläsningar, under 10 min, kan man lära sig innantill. Under längre föreläsningar är talarkorten till stor hjälp.
  • Visar du bilder ihop med din föreläsning är ett tips att markera i talkorten när det är dags att byta bild.
  • Ögonkontakt med någon i publiken brukar hjälpa mig mot nervositet då jag istället tänker att jag ”bara pratar” med denna personen och inte hela publiken.
  • När man är nervös pratar man oftas mycket snabbare, öva på att sakta ner ditt tal och planera in pauser i ditt talkort om det behövs. Ett glas vatten kan vara ett naturligt sätt att ta paus på.
  • Ett aktivt kroppsspråk kan förstärka ditt budskap ännu mer.
  • Njut av stunden då du har allas uppmärksamhet och visa att du trivs med det du gör.
Bild från enklaknep.se

Bild från enklaknep.se

Få andra att växa men också dig själv

Förra helgen föreläste jag på ett bloggevent här i Göteborg. Det var superkul och en alldeles ny publik för mig. Min föreläsning om äventyr och utmaningar berörde förhoppningsvis de flesta som var där och känslan under och efteråt var helt fantastisk även för mig! Bloggeventet var för övrigt mitt allra första och möjliggjordes tack vare Johanna (Enklaknep.se) som gjorde ett fantastisk jobb!

Så vad har du för erfarenheter du tror din omgivning kan bli inspirerad av? Vad krävs för att du skall kunna föreläsa om det?

Varför äta mycket av lite?

Under en av veckans lunchraster blossade diskussioner om kost och träning upp. Till en början försökte jag hålla en passiv och neutral inställning, då jag av erfarenhet vet att mitt sätt att se på träning och kost kan provocera vissa. Efter diskussioner fram och tillbaks om proteindrinkars vara eller icke vara kom till slut meningen som gjorde att jag inte kunde vara tyst längre ”Det bästa är nog om man äter lite av varje”

Mitt synsätt är raka motsatsen – ät mycket av lite! Och jag skall berätta varför.

Mat är inte mat

Att äta en varierad kost och ”lite av varje” har fungerat ganska bra, fram till för ungefär 20 år sedan. Då hände något i våra mataffärer som gjorde att sortimentet växte på både bredden och höjden. Produkter vi knappt trodde var ätbara plötsligt blev erkända som ”mat”. Ett bra exempel på detta är margarin.

Mycket fryst på Ica

 

Ner i soporna

Om vi tittar lite mer schematiskt på en mataffär så kan vi ganska snabbt kasta 50 % av matsortimentet rakt ner i soporna. Det kvalificerar sig inte ens som föda värd att köpa, ännu mindre värd att äta. Här pratar jag om läsk, chips, godis, hel -och halvfabrikat, färdigarätter och industrilagad mat samt livsmedel som kommer från ett kemi-labb. Öppnar du ögonen nästa gång du är i affären kommer du bli förvånad av hur fullpackade hyllorna är av dessa produkter. För att inte nämna brödhyllorna och ”bageri-delen”.

Helt okej mat

Av den andra halvan av livsmedel som kvarstår, är 30% av dessa, produkter vi kan konsumera men med sans och balans. Jag pratar om mejerier, böner- och linser samt vissa konserverade och frysta livsmedel som exempelvis broccoli eller makrill på burk. Här har vi i grunden ett fullgod råvara men omständigheter gör att den behöver packeteras och hanteras för att ge en längre hållbarhet.

Guldet

De sista 20% är de produkter som nästan helt och ibland helt saknar innehållsförteckning. Det är våra grönsaker, sallader, rotfrukter, lökar och även bär. (Observera att frukt går bort då jag likställer det med godis). Vi har kött- och fiskdisken med nöt, fläsk, lamm och fågel, gärna vilt också. Fisk, musslor och skaldjur är också självklarheter. Dessa livsmedel har sällan långa innehållsförteckningar och de är rena och äkta i sin alla strösta enkelhet. Smör, grädde och ägg kan vi också plocka av från mejeriavdelningen. Kryddor och örter är också självklara val.

Äkta vara

Innan mataffärerna växte på höjden och bredden var det ungefär dem 20 sista procenten utbudet bestod utav, då kunde man verkligen ”äta lite av allt” – men inte idag! Min uppmaning blir därför att öppna ögonen i mataffären och var mer kritisk till produkterna du ser på hyllan, är det äkta vara? Är det lite av varje som bygger en stark och motståndskraftig kropp eller är det mycket av det lilla äkta som finns kvar?

Diskussionen i lunchrummet fortsatte och min strävan när jag berättar mina åsikter är aldrig att döma eller tillrättalägga någon. Förändring kommer från en själv och att inspirera och att vara en förebild är bästa sättet att påverka någon tycker jag.

Är kost och träningsfrågor vanligt i ditt lunchrum också och bland kollegor? Äter du mycket av lite?